Header

Vi har läst på lite nu och förstått att det är influensa barnen har. Tydligen är det vanligt att små barn även får diarré och kräkningar. Det känns som att det börjar vända för Henning nu. Han har varit feberfri hela dagen fram till nu då den kom tillbaka igen. Men han har otäck hosta så fort han rör sig och dålig matlust.

Liv ligger däckad i feber fortfarande, har hemsk hosta, snuva och diarréer. Hoppas det vänder snart. Hon äter knappt något alls, lite ersättning några gånger om dagen bara. Det är jättesvårt att få i henne vätska.

Maken är superförkyld och helt slut. Han måste ta så mycket astmamediciner att han skakar hela han.

Bara jag som än så länge är någorlunda frisk, men jag får skitont i bäcken och korsrygg av allt jag gör.

Lagom less på allt det här nu.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Nu är Henning inne på tredje dagen med feber. Igår låg han ner nästan hela dagen. Idag på morgonen var han lite piggare men nu ligger han igen. Även Liv fick feber igår. Båda hostar som tusan. Henning har också klagat på magont och kräktes en gång igår. Liv kräktes litegrann inatt i sömnen, vi vaknade i det ett tag efter. Idag har min mage ballat ur igen, vattentunt det som kommer ut och magkramper. Maken känner hur något satt sig i hans luftvägar så snart ligger väl han också.

Alltså vad är detta?? Allt och alla på en och samma gång? Varför just nu? Jag vill ju ladda inför förlossningen. Inte att vi ska brytas ner av sjukdomar och sömnbrist. Fy tusan va less och frustrerad jag blir.

Likes

Comments

Vilken resa det var att åka kommunalt först till förskolan och sedan direkt vidare till stan. Tog lång tid. Och att dra barnvagn i snön var ju inte superkul.

I alla fall såg allt bra ut. Blodtrycket var normalt liksom urinprov och Hb. SF-måttet hade ökat 2,5 cm (!) sista veckan. Inte undra på att det känns som att jag håller på att explodera. Har riktigt ont i korsryggen just nu och även i revbenen. Han ligger ofta och knölar in sina fötter under revbenen.

När vi kom hem var barnen jättetrötta och Henning hade fått feber. Stackarn, nu är han supersjuk på riktigt. Han har hostat jättemycket nu på kvällen, speciellt på hemvägen. Liv börjar också låta slemmig i luftvägarna. Och jag känner tyvärr också av det.

Nu ska jag gå och sova. Så trött!

Barnen var glada att få åka tåg, buss och tunnelbana.

Likes

Comments

Sonen har hostat lindrigt inatt, sovit lite dåligt och är pyttelite snorig. Men enligt honom själv är han ”mycket supersjuk”. I alla fall stundvis. Men han orkar i alla fall dammsuga och han ska följa med till barnmorskan ikväll, för då är han bara lite sjuk. Hur som så fick han vara hemma från förskolan idag. Vi har haft mysfika på morgonen, varit lite halvkreativa med deg och sett på massvis av barnprogram.

I eftermiddag ska vi åka buss och tåg in till stan för att gå till barnmorskan. Hela familjen vill följa med. Kanske blir det middag på Burger King, vi får se.

Likes

Comments

Paketet jag hämtade ut från Lindex. Skulle egentligen bara beställa en gratis body, men det blev ett par plagg till från rean.

Och när jag handlade lite på ICA MAXI för en stund sedan slank denna pyjamas ner. Våra två första barn har aldrig gillat pyjamas, vi får se vad Gustav tycker. Nu har vi en i alla fall.

Likes

Comments

Idag känns det som om krafterna börjar återvända. Vilken lättnad. Och så snöar det också, så vackert ute. Igår städade maken bort julen. Jag försökte hjälpa till, men orkade tyvärr inte särskilt mycket.

Den här dagen började i alla fall med en glassfrukost. Vi gjorde egen glass av hemgjord smoothie igår och Henning ville absolut ha det till frukost. Och varför inte tänkte jag. Smoothie är ju en helt okej frukost. Så vi åt glass, ägg och ostrullar till frukost. Henning var supernöjd, Liv var precis motsatsen. Hon är väldigt selektiv med vad hon ens smakar på och det är tyvärr inte mycket som går ner. Hon åt några ostrullar och drack apelsinjuice. Det är havregrynsgröt som är hennes grej på morgnarna. Men någon gång måste brorsan få som han vill.

Tyvärr fortsatte morgonen inte lika positivt. När vi gick till bilen för att åka till förskolan upptäckte jag att det återigen struntat i att ploga vår lilla gångväg så det gick knappt att köra vagnen. Sist det snöade hände samma sak och trots att jag ringde bovärden tog det två dagar innan det kom och plogade. När jag ringde även denna gång skyllde han som vanligt ifrån sig (det var ju inte hans fel nu heller) och det brann i gravidhjärnan. Han fick höra precis vad jag tyckte och tänkte och sedan slapp jag i alla fall fler korkade ursäkter. Vi får se om han tar tag i det den här gången. Får väl ringa hans chef annars.

Nu ska jag i alla fall åka och hämta ett paket på Lindex med lite beställda barnkläder som jag köpte på rean. Sedan hem och skura golven om jag orkar. Ha en fin dag där ute!



Igår åkte julen äntligen ut.

​Dagens frukost.

Likes

Comments

Har precis genomlidit en 24 timmar lång magsjuka. Det var hemskt. Har inte haft några symtom sedan igår vid 15-tiden, men känner mig helt urvriden. Igår orkade jag inte ens sitta upp. Idag aningens bättre, men kommer nog ta några dagar att återhämta sig. Maken har också varit lite knasig i magen, men nu hoppas vi att det räcker och att resterande i familjen klarar sig. Nästa vecka har vi operation (Henning) och så kan vi ju faktiskt råka ut för en förlossning när som helst.

Likes

Comments

Idag var vi på BB Stockholm och träffade läkaren. Allt ser mycket bra ut just nu, så någon tidigare igångsättning är inte aktuellt om inte något ändrar sig. Tog ju blodprover hos BM i förrgår som var helt normala. Dock var trombocytvärdet ändå åt det låga hållet så jag kommer följas upp med flera provtagningar. Blodtrycket var även idag bra.

Så just nu är det planerat för nya blodprover och BM nästa vecka. Veckan efter BM igen och veckan därefter är det både BM, blodprover och nytt läkarbesök. Sedan är vi nästan i mål. OM det nu inte händer att förlossningen startar spontant innan dess. Jag hoppas på det sistnämnda såklart.

Idag har jag varit hungrig två gånger. Det är några veckor sedan jag var hungrig sist. Har ätit mest för att jag måste och har knappt varit sugen på något. Idag är jag förutom sugen på mat även sjukt sugen på semlor. Det var jag när jag väntade Henning också. Vi får se om jag får fatt i någon.

I helgen ska maken jobba. Det känns jäkligt tungt faktiskt. Jag har jätteont i korsryggen och orken finns inte och då får jag dåligt samvete när jag inte orkar göra det barnen vill. Jag orkar knappt med mig själv. Men men, bara att bita ihop.

Likes

Comments

Igår var vi på två ställen. Hos BM såg allt perfekt ut. Socker, SF-måttet, Hb, blodtryck och hjärtljud. Bebis ligger långt ner i bäckenet. Det fantastiska är att Hb-värdet gått upp till 131!! Helt otroligt, fattar inte hur. Från att ha legat och nosat på nedre gränsen för tillåtet värde större delen av graviditeten till att på bara några veckor gå från 106 till 131. Fantastiskt. Även blodtrycket var helt normalt, vilket det inte varit i tidigare graviditeter i vecka 37. Så nu ser allt mer perfekt ut än någonsin.

Direkt efter BM gick vi vidare och gjorde TUL. Även där såg det superbra. ut. Bebis följer sin kurva och väger nu cirka 2,7 kg. Om han blir fullgången beräknas han väga ungefär 3,3 kg. Vi får se om det stämmer och vad som händer, men just nu verkar allt som sagt hur bra som helst.

Den här gången har jag känt mig lugnare. Allt i kroppen (förutom den ständiga tröttheten) har känts bättre och mer harmoniskt nu. Det har verkligen varit skillnad på en IVF-graviditet och denna spontana. Hormonerna vi har i kroppen är så kraftfulla och kan verkligen ställa till det för oss, både fysiskt och psykiskt.

Dessutom är det skönt att slippa ha den ekonomiska pressen. När man gör IVF idag får man tre försök på sig. Om man inte lyckas på dessa tre försök för man betala ur egen ficka. För varje misslyckat försök (risken att inte lyckas varje gång är större än chansen att lyckas) blir pressen värre. Det är inte sunt någonstans. Men så har våra politiker bestämt. 

Om man sedan har turen att lyckas och vill ha ett syskon till sitt barn får man bekosta det själv, från första försöket. Vi hade inte tillräckligt med pengar utan var tvungna att låna en del pengar för att försöka. Att låna pengar och inte veta om man kommer få något för dem mer än blod, svett och tårar är inte roligt över huvud taget. Men även detta har våra politiker bestämt, att kan man inte skaffa barn på traditionellt sätt (samlag) så har man bara rätt att få hjälpt att försöka få ett barn. Sedan kostar det. Alltså blir det också en klassfråga, och/eller en fråga om hur mycket av sin ekonomiska trygghet man är beredd att satsa. 

När vi började bekosta våra behandlingar själv mådde jag otroligt dåligt psykiskt och kände mig otroligt pressad att lyckas. Som TUR var lyckades vi, för det är mycket som handlar om tur. Jag ångrar såklart inte att vi satsade och lånade, men jag önskar att reglerna kunde ändras och jag unnar få att gå igenom allt vi gjort. Samtidigt har det gjort oss som par starkare, har vi klarat detta kan vi klara allt. Och på ett sätt vill jag inte ha det ogjort, även om det fortfarande är jobbigt att tänka tillbaka på vissa sakar. Det går inte en dag utan att jag nypa mig i armen för att förstå att allt är verkligt. Vi fick våra mirakel tillslut. 

Likes

Comments

Jag är väldigt nöjd med mina två tidigare förlossningar. Båda har varit vaginala. Här kommer lite historia...

Den första förlossningen startade dagen före BF med värkar, en liten blödning och slemproppen som gick. Värkarna kändes men var hanterbara, kraftigare efter cirka ett dygn. När första dygnet med värkar gått åkte vi in för en koll. Då visade det sig att jag var 8 cm öppen och knappt tre timmar senare samt tre kraftfulla krystvärkar var vår knallröda, spinkiga, bajsande alldeles underbara unge ute.

När jag väntade dottern fick jag nio dagar efter BF väldigt plötsligt ont i magen. Ett ont som först kändes som kraftig magkatarr/sur mage, men som bara blev värre och det gjorde till och med ont att andas. Eftersom jag gått över tiden åkte vi in för en koll, men blodtryck och proteiner i urinen var förhöjt så vi fick inte åka hem. Ytterligare blodprover visade att jag drabbats av HELLP (akut allvarlig havandeskapsförgiftning). Efter massvis av prover sattes jag igång på förmiddagen efter. Förlossningen tog cirka fyra timmar. Jag lyckades föda vaginalt, men narkosen stod hela tiden beredda att göra ett snitt ifall jag skulle försämras för mycket. Förlossningen gick bra, men ett blodkärl i vagina brast på slutet och blödde kraftigt. Det gjorde fruktansvärt ont. Det blödde nämligen inte ut i vagina, utan inåt i vävnaden och tryckte bland annat på ändtarmen. Innan man kom på vad som gjorde ont fick jag massvis av morfin som absolut inte hjälpte ett dugg. Till sist blev det operation, men det gjorde ont ett par veckor efteråt tills kroppen tagit hand om allt blod som samlats i vävnaderna.

Det som hände på slutet av andra förlossningen var vad man kan kalla otur. Sådant kan hända, men HELLP gör en ju lättblödande och kan ha ökat risken. Är inte så värst orolig att det ska hända igen.

Nu - min tredje förlossning

Jag har inte hunnit tänka jättemycket på hur jag vill ha det. Misstänker att vi kommer prata om detta hos BM imorgon.

Mina tidigare förlossningar har jag endast haft lustgas som smärtlindring och det har funkat bra. Helst skulle jag vilja klara mig utan epidural även denna gång då man i sällsynta fall kan få kraftig huvudvärk som biverkning, vilket jag inte är speciellt sugen på efter att ha haft migrän hela graviditeten.

Förlossningspallen satt jag på när jag krystade ut Henning. Den ogillade jag skarpt och vill aldrig sitta på igen.

Knästående i förlossningssängen. I den ställningen stod jag större delen av förlossningen med Liv. Det var en bra förlossningsställning tyckte jag och använder den gärna igen.

Värmda handdukar mot underlivet var också en hit.

Min största oro denna gång är att inte hinna få tag i någon som kan ta hand om Henning och Liv. Framför allt om det startar på en vardag när alla jobbar. Vi har några att ringa till, men som sagt, alla har också ett jobb att sköta.

Likes

Comments

Instagram@mysfamiljen.com_