Måste få beklaga mig. Vilken skitnatt jag haft, knappt sovit en blund. Det började egentligen igår. Jättedålig i magen. Det rann ur mig hela dagen. Näsblod också, vilket jag har ganska ofta nu för tiden. Har också märkt att jag känner mig tungandad på kvällarna. Kanske livmodern som börjar trycka på uppåt mot lungorna. Inatt vaknade jag när mannen kom hem från hockeyträningen och kunde inte somna om. Jag hann väl sova kanske en-två timmar innan. Låg och vred mig i sängen. Fogarna började göra ont. Massa funderingar började snurra i huvudet. Mini sparkade för fullt, skönt med sällskap i alla fall. Vid halvtretiden började magen bråka igen och från dess har jag sprungit på toa med 30 till 60 minuters mellanrum och (ursäkta detaljerna) skitit "vatten". Nu känner jag mig helt bakis och vågar inte äta något. Tänkte dricka blåbärssoppa hela dagen istället. Magsjuka eller järntabletterna? Funderar på att sjuka mig. Usch, jävla skitnatt.

Nu är jag sjukskriven på halvtid. Kan redan säga att det känns ganska skönt. Hoppas att det funkar nu så att jag slipper vara hemma på heltid vilket läkaren egentligen tyckte skulle vara det bästa. I januari tyckte han absolut att jag skulle vara hemma och stressa ner inför förlossningen och det kan nog vara ganska skönt. Han kunde då sjukskriva mig på studs om jag bara hörde av mig.

Det andra jag tog upp var sammandragningarna. Han funderade direkt på UVI, igen. Eller stress. Ska lämna odling imorgon bitti. Och om det är stress blir det förhoppningsvis bättre nu när jag går ner i tid. Läkaren var inte särskilt orolig, men om jag kände mig orolig eller tyckte det blev värre skulle jag få göra UL på en gång för att kolla läget. Jag nöjde mig med det så länge. Jag hade tre saker som jag skulle fråga om, men hur mycket jag än funderade så kom jag bara ihåg två (ovanstående). Den tredje kom jag på för en stund sedan hemma i soffan. Hjärnan fungerar verkligen inte som den ska nuförtiden. Jag misstänker att jag kanske har hål i en tand eller två. Det har börjat ila när jag tuggar hårt, varmt eller kallt. Att gå till tandläkaren är bland det värsta jag vet. Kanske man rent av kan kalla det fobi. Jag tappar helt kontrollen över mig själv när jag är där. Blir livrädd och storgråter som ett litet barn och då är det svårt att gapa och laga hål samtidigt. Detta har lett till att jag får ta Stesolid innan jag ska dit, men nu kan jag inte ta detta då det går över till Mini och påverkar även honom. Hade tänkt fråga läkaren idag om det fanns något annat lugnande man kunde ta eller om han kunde remittera mig någon annanstans dit man kanske kan få lustgas eller något. Vet inte riktigt hur det fungerar, men jag tänker i alla fall inte gå dit som det är nu. Nu får ni hålla tummarna att Försäkringskassan godkänner min sjukskrivning. Läkaren bad mig ringa Försäkringskassan innan jag utnyttjade sjukintyget för att se att det inte skulle bli några problem, men när jag ringde dit idag så kunde de inte ens fundera på att svara på den frågan förrän det hade gått minst 30 dagar. Blir så less.