Ändringar i behandlingen och tandsprickning

Tack alla ni som bollar era tankar kring behandlingen och ni som berättar om era egna. Har tack vare era råd, funderingar samt även läsande av era bloggar fått så många idéer på nya saker att testa i behandlingsväg. Tyvärr, även om jag känner mig nöjd med kliniken vi går hos, så får man komma med väldigt mycket egna förslag på saker man vill prova i behandlingsväg. Så har det i alla fall varit för oss. Jag kunde inte släppa tanken på det där med lokalt östrogen (tack Nightrose) som min distansläkare nämnt vid ett tidigare tillfälle och skickade iväg ett sms och frågade. Läkaren ringde senare på dagen upp och tyckte jag varit klok i mina funderingar. Han förklarade att man brukar ge det istället för Viagran, att det kunde ge ungefär samma resultat med slemhinnan men eftersom Viagran inte haft den effekten på mig så kom vi fram till att vi skulle byta till lokalt östrogen den här veckan och så får vi se om det gett resultat på måndag vid VUL. Dagen innan jag började med det lokala östrogenet, alltså sista dagen med Viagra, så började jag småblöda lite. Ytterst lite, långtifrån som vid mens. Läkaren tyckte inte det var någon fara så länge det var så lite, men det ger mig en dålig känsla. Det har fortsatt att komma pyttelite (brunt, ursäkta detaljen) sedan dess. Ärligt talat så har jag redan gett upp detta försök. Men men, lika bra att låta dem experimentera färdigt så alla vägar är utforskade innan vi går på full IVF.

På tal om annat så har Henning varit en riktig gnällspik sista dagarna. Mannen är visserligen bortrest och då brukar han ju vara så. Men har haft bästa kompisen boende här så han har allt fått tillräckligt med uppmärksamhet ändå. Jag får inte lämna honom en sekund. Han har dessutom börjat gallskrika mellan tuggorna när han äter. Han vill ändå ha maten för han gapar, men sedan gråter han när den kommer in i munnen. Igår såg vi något vitt lysa genom tandköttet nedtill på vänster sida. Tror första tanden är på gång! Säkert därför han kinkar.

Han har blivit sju månader också, vår lilla plutt. Hur kan det gå så fort?

Igår var jag och bästa kompisen på bio. Hennings farmor var barnvakt. Det gick fint. Han hade sovit och varit go och glad hela tiden. Dock hade hon bara gett honom halva maten, för hon tyckte han blev prickig och så hade hon bara gett honom halva påsen av hans magmedicin (?!). Han åt samma mat till lunch hemma tidigare under dagen och idag här hemma har han ätit samma mat igen utan prickar. Jag vet inte riktigt, var ju inte där. Men han var hungrig som en varg på kvällen hemma i alla fall.

Vi har förresten fått medicin utskrivet och en tid bokad på Barnläkarmottagningen för Hennings misstänkta magbesvär. Jag beskrev hans gråt-/skrikattacker om nätterna när vi hade läkarkontroll på BVC och läkaren där skickade en remiss till Barnläkarmottagningen och det tog bara några dagar tills en doktor ringde upp och jag fick beskriva både gråtattackerna, matvanor och avföringsvanor. Hon misstänkte att Henning kanske kunde vara förstoppad, så till att börja med skrev hon ut Movicol som vi ska ta varje dag och första fyra dagarna fick vi även ge Resulax (mikrolavemang). De har faktiskt blivit aningen bättre och framför allt har avföringen blivit mjukare. Nu är det inte skrikfest varje natt i alla fall.

Gillar

Kommentarer

Anonym
Anonym,
Hej! Ja, Faluns folket är på plats. Men blodprovet gick till sthlm.. Så det är provsvaret som skulle ta 3v.. Ska nog testa ringa Falun strax. Vet inget om droppet nästan, får se vad provsvaret säger först. Jag går på en privat klinik i min hem stad som jobbar tillsammans med Falun och Umeå. / S<br />
IP: 82.99.3.229