Avbrutet försök

Imorse var det dags för vårt extra-VUL som jag begärde för att vi ville veta att slemhinnan verkligen hade ökat i tjocklek och inte blivit tunnare som sist. Inte så roligt att åka hela vägen till Falun, få en blastocyst upptinad, betala 11000 kronor och upptäcka där att det inte är någon idé att göra en återföring. Och tur var väl att jag tänkte så, för vid VUL idag hade slemhinnan inte ökat utan minskat från 6 till 5 mm. Fan va trist rent ut sagt! Börjar kännas rätt hopplöst med dessa FET-försök. Distansläkaren ville väl inte att jag skulle tappa hoppet helt utan faxade upp till Falun för att fråga om råd ifall något gick att göra i denna cykel. Jag hann inte ens ner i tunnelbanan innan Falun ringde upp och sa att det inte blir något. Det är bättre att vänta och komma på en ny strategi i en annan cykel, så att det blir rätt från början. Och jag håller faktiskt med om det resonemanget även om man såklart blir besviken när man gått och hoppats och planerat inför vår "Falun-trip" som vi brukar kalla det.

Det är ju inte hela världen att det inte funkade just den här cykeln, det som känns jobbigt är att inget vi har provat vid FET har funkat på min slemhinna. Känns som möjligheterna och alternativen börjar ta slut. Och varken Falun eller distansläkaren tycker att jag ska behöva genomgå en helt ny IVF med äggplock och allt bara för att få upp slemhinnan och jag kan inte mer än hålla med där. Det måste ju finnas något som funkar. Ja, i alla fall så finns det en liten chans med något vi inte har provat ännu. Distansläkaren nämnde det vid ett tidigare tillfälle och även idag, men det verkar inte som det är något man tar till i första taget. Det är behandling med Viagra och/eller med lokalt östrogen i slidan. Jag vet inte exakt hur det går till och minns inte om man skulle kombinera både lokalt östrogen med Viagran eller om det var två skilda behandlingar. Viagran ska tydligen föras upp i slidan den också. Låter lite konstigt, men vad gör man inte för att lyckas. Dessutom är det så enligt läkaren att Viagra inte kan skrivas ut till kvinnor och därför kommer receptet, om det blir aktuellt att skrivas på min man. Får se vad han tycker om att hämta ut det på Apoteket...... Jag får berätta mer om detta om det blir aktuellt och när jag då får veta mer.

Tänkte imorgon ringa till kliniken för att få en ny plan att se framemot efter sommaren. Jag tycker att det är skönt att ha en plan, då är det lättare att koppla av fram till dess. Sedan ska sommaren vi har framför oss ägnas åt att njuta för fullt av min underbara familj och jag ska dessutom försöka komma i form och må riktigt bra i kroppen inför nästa försök. Och kanske snudda vid tanken att det inte blir några syskon och försöka vara okej med den tanken. Men, inte helt okej ändå för då finns ju ingen anledning att fortsätta kämpa. Jag är en envis människa och skulle aldrig ge mig förrän alla möjligheter är uttömda. Såklart kommer det vara en sorg om vi inte kan ge Henning ett syskon, men han är ju ett mirakel och det hade varit miljoner gånger svårare om vi inte haft honom.

Gillar