Barnakuten på Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Natten mot igår sov jag ingenting. Eftersom Liv hade lättare att andas i upprätt läge så satt jag i soffan med henne hela natten. Var tvungen att ge mannen lite sömn eftersom vi skulle köra hem från Karlstad dagen efter. Bilresan gick hyfsat förutom att hon fick en sån där kaskadkräkning över hela sig, bilstolen och sätet. Jag knölade in mig i baksätet med en bilbarnstol på var sida om mig. Skönt att sitta nära båda barnen och mer avslappnande för mannen att bara kunna ägna sig åt körningen när inte Liv sitter fram.

När vi kom hem åt vi lunch och så kom barnens farmor över som skulle stanna hemma hos Henning när vi åkte in till barnakuten med Liv. Vårdcentralen och lättakuten tar tydligen inte emot barn under sex månader.

Sedan åkte vi och vilken skillnad det var att komma in med en liten spädis, jämfört med ett lite större barn/bebis. Vi fick gå före kön till inskrivningen, blev direkt undersökta av sköterska. Liv blev vägd, tempad, nässköljd och fick Alvedon-supp inom loppet av några minuter.

Efter lite amning och bara en kort stund i väntrummet fick vi ett rum inne på akuten och efter bara några minuter kom två läkare (en specialst och en blivande) in och undersökte Liv. Klämde, kände och lyssnade och sedan skulle hon lämna ett urinprov. Trodde vi skulle få sitta där hela kvällen för att lyckas med det, men på bara någon minut var det klart.

Resultatet av allt var att hon har en övre luftvägsinfektion, troligen av virus. Det rasslade vid utandning och urinprovet visade endast få vita blodkroppar (vilket är normalt vid feber). Urinet skickades för säkerhets skull på odling som vi får svar på om några dagar. Ett litet observandum var att febern inte kom första dagen hon började snora, utan senare. Men så länge allmäntillståndet är bra, andningen inte blir ansträngd och febern inte för hög, så är det ingen fara.

Idag vaknar vi lite piggare, i alla fall föräldrarna. Liv hade lägre feber imorse också.

Gillar

Kommentarer