Laparoskopin utförd och resultatet....
Känner inte så mycket alls faktiskt. På något sätt så visste jag redan. Alla i min familj har blivit superlätt gravida och eftersom ingenting hände för oss, inte ens när vi hade chans på tvillingar, så kändes det bara som en bekräftelse, när jag fick beskedet idag, på det jag redan misstänkte.
På ett sätt känns det skönt att vi vet nu. Nu kan vi gå vidare till nästa steg som då blir IVF. Det är enda sättet för oss nu. Mannen har redan börjat planera för att spara pengar så att vi kan få fler barn än ett. Han är fantastisk. Önskar jag kunde ta allt som han gör. Han säger ungefär så här; "ja det var ju tråkigt men då är det bara att vi försöker med nästa steg, sån där IVF eller vad det heter. Man ska ju aldrig ge upp, eller hur? Det är ju du och jag darling.". Jag älskar honom. Han får mig på något konstigt vis att må bra i allt det här fast jag kunde känt mig eländig nyss.