Inga mer blödningar. Ont lite då och då. Åt julbord med jobbet igår och det var lite svårt att få ner maten och jag blev så mätt att jag mådde illa trots att jag åt ovanligt lite. Imorse kunde vi inte hålla oss längre då jag ändå var övertygad om att det var kört. Och gissa om vi blev förvånade och chockade när det ganska snabbt blev två streck!! Var självklart tvungen att gå till Apoteket så fort de öppnat och köpa ännu ett test. Kunde ju inte tro att det var sant. Och det visade också positivt. Helt otroligt. Vet inte riktigt vad blödningarna och det onda stått för och det är jättetidigt, men vi har valt att vara jäkligt glada just nu i alla fall. Något har i alla fall kunnat fästa där inne. Vi hoppas såklart att det/dem vill stanna kvar. Men fram till vi vet något annat så ska vi försöka njuta mer den här gången och inte bara oroa oss. Så säger jag just nu i alla fall. Känslor kan ju ändras fort. Nu ska jag avsluta det här inlägget med två vackra bilder:

Ja jag skriver fortfarande ruvardagar trots att jag är säker på att det är kört. Tyvärr är det ju tidigt att testa, så bara vänta. Tiden har väl aldrig någonsin gått långsammare. Vill bara sluta ta alla mediciner nu och tänka på något annat.

Igår var tredje kvällen i rad som jag fick de där konstiga rosa/ljusröda blödningarna och kramparna i magen. Sedan är blödningarna borta igen på morgonen som om inget hade hänt.

Inatt har Henning sovit väldigt oroligt. Ville inte sova i sin säng och har farit runt hit och dit i vår säng och framåt småtimmarna sovit på mig. På morgonen så grät han otröstligt och vägrade släppa mig. Ringde dagis och sjukanmälde och en halvtimme senare spydde han ner halva soffan och hela golvet i badrummet. Sedan verkade han må lite bättre och efter en stund tog han min hand och släpade in mig i sovrummet och pekade på sängen. Nu ligger han där och sover sedan en timme tillbaka. Usch, tycker verkligen synd om oss båda. Honom mest förstås, det är fruktansvärt att må illa, det värsta som finns. Men lite synd om mig också för jag har verkligen svårt att hantera spya. Mannen brukar vara klippan när det är magsjuka här hemma, men nu hann han iväg till jobbet innan det startade så nu är det bara att gilla läget. Och jag som skulle på julbord med jobbet ikväll. Får se om jag vågar gå nu. Vore ju taskigt om jag är på väg att bli magsjuk och smittar ner hela företaget.....

Något positivt är att vi äntligen beställt hem matkasse. Första leveransen kommer nästa vecka den 7 december. Vi har valt Citygross Bamsekasse som är speciellt anpassad för barnfamiljer där maten ska gå fort och lätt att laga. Ska verkligen bli spännande. Tror att det kommer underlätta vår vardag rejält.

Ännu en dag av huvudvärk. Tyvärr kom blödningen tillbaka idag vid middagstid. Mer än igår och pågår fortfarande. Har dessutom hugg och kramp i magen. Förstår att det inte tar sig, för så har det ju varit de flesta gånger för oss, men att det redan ballar ur. Det är ju en vecka minst kvar till mensen ska dyka upp. Och med allt progrsteron man trycker i sig borde den ju inte komma en vecka för tidigt i alla fall.

Nu deppar vi ihop här hemma ett tag. Känner mig helt slut i psyket. Fattar inte hur vi kunde köra på så många täta försök förut. Känner mig väldigt opepp på ett nytt försök på en stund nu.